Till min älskade dotter

För min älskade dotters skull

 

20150112

 

Det är inte mycket som jag presterat som jag är stolt över, men jag kan inte låta bli att vara stolt över att vara mor till min dotter.

 

Något har jag gjort som gör att jag förtjänar denna ljuvliga känsla av att älska kravlöst, gränslöst, djupt, innerligt och för all tid.

 

Sekunden hon föddes fick jag gåvan av moderskärlek. Mycket förvirrat och oväntat lärde jag mig blixtsnabbt att det inte fanns något som är viktigare i mitt liv än att hon ska ha det bra. På BB lovade jag henne att jag skulle göra allt för att vara en så bra mamma som jag bara kunde vara.

 

Ärligt talat var jag skitskraj, för jag hade ingen aning om hur jag skulle göra. Var orolig långt in i själen för att jag hade satt ett litet försvarslöst barn till en värld som såg ut som den gjorde, med kalla kriget, kärnvapen och kaos överallt på Jorden. Trots min rädsla har jag inte ångrat en enda sekund av mitt liv som mamma till denna numera mycket bestämda, otroligt vackra, unga dam.

 

Det har gått mer än 26 år sedan dess.

 

Om jag hade kunnat skulle jag trolla bort allt ont som kan hända henne, beskydda alltid....trots att jag vet att jag måste låta henne göra alla sina misstag själv. Har försökt berätta om mina missstag för att ge henne ledtrådar, men hon säger att hon inte vill veta.

 

Jag vet inte riktigt hur det har gått till för varken jag eller hennes far har någon gen som är speciellt ordentlig. Jag hoppas att hon har busat mer än jag tror att hon har gjort, för det behöver man göra när man växer upp.

 

Mammor är nog blinda, men jag tror ärligt talat inte att jag är det när det gäller min dotter. Hon är och har alltid varit otroligt snäll, omtänksam och godhjärtad.

 

Jag tror att det är hon som har gett mig ett hopp om denna värld vi nu håller på att skapa. Ifall fler av hennes sort finns på denna Jord, så finns det hopp!

 

Jag kan inte tänka mig att fysiskt lämna Jordelivet utan att ha gjort allt jag kan för att våra barn och barnbarn ska få en framtid som är värd att kämpa för.

 

Inte för att jag har några som helst planer på att lämna denna Jord ännu, men en dag måste jag det och då vill jag veta att jag har försökt göra vad jag kan för att kärleksfullt skapa en ren Jord, fred, mångfald på alla plan och välstånd på var och ens villkor.

 

Det finns många olika sorts kärlek. En mors/fars kärlek är nog bland det starkaste som finns. Den älskar alltid kravlöst, förlåter allt, bryter ner allt motstånd och lämnar enbart frid och lycka i sinnet efter sig.

 

Att älska min dotter på detta enkla kravlösa sätt, har lärt mig hur jag öppnar mitt hjärta och delar med mig av en otroligt stark, varm kärleksenergi. Denna "kärleksenergi" kan nå långt ut i universum ifall jag låter den sträcka sig så långt. Enbart min tanke styr, inget annat.

 

Ibland undrar jag ifall det är tillåtet att göra så, men vad kan vara fel med att dela med sig av kärlek?

 

Kärlek för med sig allt som är gott i livet. Så jag fortsätter med att dela med mig i hopp om att fler vaknar och lär sig älska, förlåta och sprida ringar på vattnet.

 

Till min dotter säger jag ....jag älskar Dig nu och för all tid.

 

Tack för att Du har läst, jag önskar Dig kärlek och lycka all tid.

 

Namasté

Berit